Stiltje i stormen

Har precis fått iväg mailet till Chris. Skulle gjort det igår, men det fanns liksom inte tid för det. Dessa måndagar med fröknarna. Det är då mina gråa hår växer. Framför allt när Agnes är förkyld. Jag vet inte om det är bra eller dåligt, men mina döttrar växeldrar. Är Agnes fit for fight, då sitter Ella på tvären och som igår, när Agnes är grinig så är Ella nöjd och glad. Ella är på sitt bästa humör när det är soligt och hon få sätta på sig sommarkläder och ligga ut på filten å käka mellis. Så tar hon en tur på cykeln. Rockar lite. Solar lite. Mår bra helt enkelt. Hon är en sommartjej, Ellaskrutt.

Men det stora problemet med måndagar är Markus. Eller frånvaron av Markus. Jag vet inte vad han gör med sina döttrar, men det är något slags gift som fullständigt trollbinder dem. De får en överdos av pappa under helgen och sen kommer måndagen. MÅNDAGEN. Vi pysslar, leker, gör en utflykt, bakar något gott, vad som helst men det hjälper inte. Markus-abstinensen är för stor. Och då ska vi inte tala om katastrofen som inträffar om Markus ska till Fotbollskväll dessutom. Det gör att de inte kan sova på en vecka typ. Ifall de skulle missa en minut med Markus. Det är väl kärlek det kallas...

Dessa måndagar får mig i alla fall att mer än någonsin känna behovet av lite egentid. Vuxentid. En middag i lugn och ro på restaurang. Det önskar jag mig just nu. Och så kommer jag och tänka på Norris. När Norris är klart ska jag åka dit och vara vuxen. Jag ska ta med mig några väl valda vänner och åka till Norris. Tjejhelg i Norris. Vi ska äta god mat , dricka vin och mest troligt prata om barnen och våra äkta eller oäkta hälfter. Vi ska sola. Ligga helt stilla i en hel timma i solen.

Markus ska självklart också få åka iväg ensam till Norris. Bygga-altanhelg med grabbarna. Måla-fasadhelg. Sånna grejer. Det är rimligt tycker jag.

Å så just när jag behövde det som mest, så ringer Lena och bjuder mig på smyckefikakväll imorgon. I´ll be there! Väl vald vän.