En litterär tjänst

Vi är inte särskilt fina i kanten. Fram för allt inte när det gäller litteratur. I vår bokhylla finns allt från självhjälpsböcker och dussindeckare till Barnens Bibel och en och annan roman. Det som dock inte står i vår bokhylla är pocketböcker. Oavsett genre. En pocket ska läsas, njutas och sedan skickas vidare till någon som behöver just den boken. De pocketböcker som vi har hemma ligger i en staplad hög i vårt "gästrum". Högen är numera tilltufsad sedan Emma försökte bränna den och hela huset i påskas. Men det är en helt annan historia.... Vet ni var högen ska ta vägen?

Precis! Den ska till Norris. Närmare bestämt, Snyltis. Alla lästa (och för den delen olästa) pocketböcker ska stå på en alldeles egen hylla i Snyltis. Jag ser en stringhylla framför mig. Det är ju riktigt sommarstugigt. Där ska de stå och vänta på nästa gäst. Så gästerna i Snyltis behöver inte banna sig om de glömt sin bok eller läser ut sin medhavda alldeles för fort. För i Snyltis finns massor. Det är bara att ta den man vill. Om man vill lämna sin egna bok, så får man göra det. Men man måste inte. Så ska vi ha det i Snyltis. Vilken litterär tjänst vi gör mänskligheten! I all enkelhet.

Kommer ni förresten ihåg signaturmelodin till det där barnprogrammet där de läste en saga? Boktipset. Hette det så? En tecknad vinjett (som man tittade noga på och njöt av bara för att det var det enda tecknade som fanns att se alla andra dagar utom julafton) där en figur hoppar i en resväska full med böcker. Dodo do, dodo do, dodo dodo, do do, dodo do, dodo do do do do do dodo. Nana na, nana na, nana nana, na na, nana na, nana na, na na na na nana. Så gick den. Undra om man kan få tag på den som ringsignal?