Tiden går...

...och det börjar så sakteliga sjunka in att några lata dagar i Norris lär det inte bli den här semestern. Jag känner både besvikelse och frustration över detta faktum. Men övergående på ett märkligt sätt. Även om huset hade varit klart så hade vi inte kunnat vara där. Av flera anledningar.

För det första. Skiteriet. Det kommunala VA:t kommer inom ett halvår och kommunen beviljar inga alternativa lösningar. Om vi ändå inte har huset klart, så slipper vi köpa den där förbränningstoan för att kunna spendera semestern i Norris. Vi slipper lägga ut många, många pengar i onödan kan man säga. Min högsta önskan till jultomten är därför kommunalt VA till hösten.

För det andra. Även om vi köper ett i princip, nyckelfärdigt hus, så innebär ju inte det att det är klart. Vi måste ju ändå hålla på och fixa för att kunna vara där med våra älsklingar. Framför allt den minsta odågan. Lata dagar, my ass, med den bruden som sällskap i Norris.

För det tredje. Jag är så evinnerligt glad att vi valt att bygga ett vinterbonat hus som ligger inom rimligt avstånd. Det innebär ju att vi kommer kunna vara där under höst, vinter och vår också. Man glömmer det så lätt när man har sommaren framför sig. Hamnar i den där "nu ska vi jävlar i mig vara lyckliga för att det är sommar och vi har semester"-känslan. Precis som att man inte kan vara lycklig några andra dagar på året.

För det fjärde. Vi har en snickare som är hängiven vårt hus. Han vill verkligen bygga ett fantastiskt hus till oss. Han skickar iväg inhyrd hjälp som slarvar eller slappar. För att det ska bli bra. Det är ju inte så att han går på semester och fortsätter sen. Han senarelägger sin semester. Ska vi börja bråka då? Om ett par veckor? För ett hus som vi tänkt ha hela livet? Kommer han att lägga det där lilla extra då? Vi betalar vår naivitet med några sommarveckor. Vem kommer tänka på det om femton år? Om ett år?

Och det bästa av allt. Ju längre bygget pågår, desto längre får jag blogga om det. För det tror jag att ni har förstått. Att när huset är klart så lägger jag ner. No more news of Norris to report. Så är det med det. Var sak har sin tid.

Men jag sörjer redan.